Hur kan det kännas att formas tillsammans i moderlivet, födas, växa upp och alltid ha en lekkamrat? Att kunna bli arg på den andre men samtidigt vara medveten om syskonkärleken. Tränas i att lösa konflikter under samma förutsättningar…kanske sätter det positiva spår i den personligheten som är jag? Kanske är det inte annorlunda mot vad syskon i allmänhet upplever?

Vi känner inte tvillingarna , de är vuxna nu, men bilden är en källa till positiv fantasi. En är busig, den andra njuter av buset. Det skulle inte förvåna om hon just nu funderar ut något bus tillbaka! Känslan mellan de båda är kärleksfull, lekfull och fantasifull!

olja på canvas 70×50